MAYOR TOM

Try Google translate below...


Flight SK947 / Över södra Grönland 2005-04-03

Långsamma timmar, långsamma timmar, sjöng Pugh en gång för länge sen. Halvvägs från Stockholm till Chicago, 10972 m / 36000 ft  högt uppe. Lulu skriker ”Shout” ur lurarna och det är trångt för mina ben och min maskin. Vore vi på marken skulle det gå  850 km / 535 miles i timmen. Nyser ofta, fick kallt hos Tommy. Han hade fönstret öppet och aprilkvällen var kylig på Söder.

Fick fylla i en blankett i morse på Arlanda där det efterfrågades om jag varit åtalad eller straffad för något, eller om jag begärt åtalseftergift nån gång. Jag kryssade i nej och hoppades att några internationella register ännu inte skulle ha fått min dom från 11.3. registrerad. Otroligt att dom kan få dit en utan att man gjort något brottsligt. Om inte annat så skall historien frikänna mig; ”La historia me absolvera” som Castro sa inför Battistas domstol på 50-talet. ”To live outside the law you must be honest” skrev Zimmermann på 60-talet. Jussi Pajunen åkte dit två gånger 1971, enligt gårdagens Ilta-Sanomat. Han hade blivit straffad för att ha rökt och innehaft hasch. Nu blir han trots det Helsingfors nya stadsdirektör, representerar Kokoomus, högern.

Rörde mig i samma kretsar som han då i början på 70-talet. Liftade till Hellsinki och hälsade på Ulla Strandberg och tvillingsystrarna Anttila, diplomatbarnen som bodde ovanför Safari Club på Eriksgatan 14. Deras farsa var ambassadör i Haag och var morsan var vet jag inte. Vi hade lägenheten för oss själva. ”Of the two sisters I loved the young”. We låg  på golvet i deras kök och lyssnade på Blonde on Blonde nätterna igenom. På kvällarna hängde vi utanför Bio-Bio och jag bommade pengar till resan tillbaka via Nådendal. Där Finska bokhandeln ligger nu fanns på andra våningen ett Cafe Nissen, men dit var inte långhåriga ynglingar i afganpäls välkomna.

Mina minnen finns spridda runt världen och aldrig kan jag väl ens få en liten del av dem samlade på enda plats i mitt eget space. Det finns inte rum, för det kommer nya hela tiden och raderar andra, tror jag. Minnet kan väl inte vara oändligt? Nån gång måste väl hårdskivan bli full. Och kapaciteten minskar för varje gram alkohol hjärnan närs med. Påstås det åtminstone. Men så påstås det också att vi egentligen bara använder en liten del av hjärnans kapacitet.

Har kopierat mina dagboksanteckningar från förr. Många minnen har kommit tillbaka och aktiverats när jag tittat i de hjälplösa dagboksanteckningar jag gjort under åren. Mycket kom tillbaka när jag rotade i och redde upp i de arkiv som fanns i morsans källare. Mina teckningar och målningar från 1970 var förvånansvärt avslöjande och det fanns en hel del som jag inte skulle ha nåt emot att ställa ut nånstans i stan. Sätta dom i passepartout, glasa in. Får se om jag orkar och hinner. Tiden är begränsad.

Min låtsade poetiska ådra flödade också dessa dar. En formulering jag kommer ihåg att jag skrev ner på norra Irland var: En cigarett till frukost…

Poesin fortsatte att flöda i Wales efter att jag åkt England runt med The International Summer School Tour i Aberystwyth. Jag hade lyckats få loss en del fondpengar för att göra det, men de räckte bara till rundturen, och nån två veckors kurs mitt i sommaren hade jag inte lust med heller. Sedan stannade jag kvar och åkte omkring i Wales och gjorde programmet ”Dåtidens nutid”. En ensam vandrare som stötte på folk varthän han kom, på konserter, på vägen med tummen i vädret: Genom att presentera mig som journalist fick jag direkt access till intressanta människor inom både litteratur och musik.

- URKLIPP -

Läste Roald Dahl på mina resor med buss och tåg och träffade sen mannen i Göteborg på Bok & Bibliotek. Där var också Björn Afzelius som skrivit en roman om Cuba och Ulf Lundell som var glad och full och promoverade sin Tårpilen. Vi satt på Linneus uteservering och skrålade i sommarkvällen. Joakim Strömholm var där och bakom disken stod Totta Näslund och serverade. Han kallade mig Finland och sa sig minnas turnén jag fixat med hans Bluesband i Finland i början på 80-talet. Festen fortsatte i Trädgården dit Dan Hylander lyckades få in oss, trots att det var fullt. Bodde hos Bosse i Haga, ett övernattningstips jag fått utav Peter i CPH. 87 var ett bra år.

På flygkartan ser jag både Dakar i väster, Havanna i söder och Ungava Bay som planet flyger över just nu. Vi har lämnat öppna Atlanten bakom oss och befinner oss på kanadensiskt territorium, eller kanske mer korrekt; inuitmarker. Höjden är fortfarande den samma och farten likaså. 3,14 kvar till Chicago där det fortfarande är söndag morgon, därhemma är det sen eftermiddag. Jag måste nog sträcka på benen ett tag för baken börjar domna. Tar kanske och börjar läsa Coelhos Alkemisten. Köpte den på Arlanda för att ha något vettigt att göra på denna 9 timmar långa flajt. Packar in maskinen och tar nästa gång upp den i Chicago, Inch’Allah.

GOOGLE TRANSLATE REVISED

Flight SK947 / Over southern Greenland 2005-04-03

Slow hours, slow hours, Pugh Rogefelt sang once upon a time. Half way from Stockholm to Chicago, 10,972 m / 36,000 ft high. Lulu screams "Shout" from the headphones and it is crowded for my legs and my machine. If we were on the ground, it would go 850 km / 535 miles an hour. I sneezes frequently, got cold at Tommy's. He had the window open and the April evening was chilly.
Had to fill out a form in the morning at the airport where I was requested if I'd been prosecuted or punished for something. I ticked no and hoped that some international registry would not have gotten my judgment from 11.3. registered. Unbelievable that they can get in their registers without having done anything criminal. If nothing else, history will absolve me; "La historia me absolvera" Castro said Battista before the court in the 50's. "To live outside the law you must be honest" Zimmermann wrote in the 60s. Jussi Pajunen was caught twice in 1971, according to yesterday's Ilta-Sanomat. He had been punished for having smoked hashish. Now he is in spite of all the new Helsinki Mayor, representing the National Coalition Party, the right wing.

TBC